Premiärtur

Veckoslut med en annorlunda tvist.

Lördagen gav oss strålande solsken, riktigt 

härligt vårväder. Det var dags för min premiärtur

på bönpallen för i år, något pirrigt då det har

gått ungefär ett halvår sen sist. 

Underbart med frisk luft och vi fick med

oss trevligt sällskap :-)

Vi kvinnfolk släpptes av på ett loppis,

medans männen var mer intresserade av att botanisera

bland MC prylar och dylikt.

När det var åter tid att återförenas med 

varsin riddare på motorcykeln fick jag ett samtal

från min man att han hade vurpat med moppen som

vi kallar vårt åkdon. Och att han hade stark misstanke

om att benet var brutet! 

Oro och förskräckelse går oftast hand i hand,

och med livlig fantasi så tror man alltid det värsta.

Tur i oturen var väl att farten var minimal

och att moppen inte hamnade på benet.

Fordonsbyte till en bil och med en hispig

tant (jag) bakom ratten styrde jag nosen mot

akuten. Där tillbringade vi resten av dagen, undersökning

röntgen, väntan på läkare. Åter till röntgen.

Gipsning av benet och hemfärd innan midnatt 

för att eventuellt återvända på söndagen för operation.

Telefonsamtal från ortopeden var positivt,

bedömning av röntgenplåtar var att det slutligen

inte behövdes en operation. Maken får nu snällt låta

moppen samla damm i garaget om han nu inte blir alltför

uttråkad och sitter där och polerar sin älskling ;-)

Det kunde gått värre, än så länge är vi i början på 

säsongen, det kommer säkert fler tillfällen för

utflykter med motorburen cykel.